söndag 1 maj 2011

Ojämställt

Det finns ett område där det inte finns någon jämställdhet mellan könen. Där kvinnan har större rätt än mannen. Omskärelse. Där största andelen västlänningar är emot omskärelse på kvinnor, ja faktiskt reagerar kraftigt negativt på detta, är protesterna mer lama vad gäller manlig omskärelse. Något jag inte kan förstå. Könsstympning som könsstympning. (Ja, det finns olika grader av könsstympning vad gäller kvinnor, denna finns inte vad gäller männen, så jag jämför inte med de där allt skärs bort och sys igen.) Jag har själv kämpat i motvind vad gällde min egen son. Både det land han föddes i och hans pappas uppväxt, talade för en könsstympning. Den som stod emot, det var jag. Jag är så oerhört glad över att jag klarade av det. Min son ska få välja själv i framtiden hur han vill göra, men tills dess ska han inte stympas. För det är det det handlar om. Att skära bort en fullt frisk bit hud, som skyddar en känslig bit av mannens könsorgan. Denna hudbit kan tyckas vara onödig, men den har körtlar i sig som fuktar och skyddar ollonet. Muslimer och judar som ju haaatar varandra, står helt plötsligt enade i denna fråga. Båda religionerna vill stympa sina söner. All in the name of God, Allah, Jahve ... En eloge till de San Fransiscobor som vågar utmana denna syn. 80% av alla amerikanska pojkar (var siffran i alla fall för några år sedan) blir omskurna vid födseln. Inte mest p.g.a. religiösa skäl utan för att "så gör man". Eller som min dåvarande man försökte dra till med som skäl: "Det finns ju ingen som vet hur man tvättar en penis som har förhuden kvar". Åh, herreminje, vilket dåligt skäl till att låta stympa någon. Med det resonemangen skulle det inte bli mycket kvar av människokroppen.

4 kommentarer:

NEWYORKMAMMAN sa...

Jag kan bara inte tro att de kommer fa igenom en folkomröstning. Är inte det "unconstitutional"? Jag vet at The American Association for Pediatrics sedan länge inte rekommendrar omskärelse. Tvärtemot. Tack och lov!! Men det stoppar ju inte folk. Nej du Hanna, det får nog bli ett inlägg på min blogg om det här också. Du vet att jag är stark motståndare och inga argument I världen kan få mig att ändra åsikt. Jag har skrivit om det förrut, på bloggen på AB och fick en del ilskna kommentarer från judar bland annat. Kramis.

Maria E. sa...

Du har så rätt, Hanna. Ge fan i barnens kön! Fast jag vill gå ännu längre: pracka inte på barnen den religion du själv har. Jag är inte döpt, tack och lov, eftersom mina föräldrar ansåg att jag själv skulle få välja när jag var gammal nog att kunna fatta ett beslut. Inte heller döpte jag min dotter och varken hon eller jag är konfirmerade. Ett dop kan inte göras ogjort, lika lite som en omskärelse kan.

Hanna Lans sa...

Mina föräldrar döpte inte mig heller just tack vare, (pga?) det. Min son är inte heller döpt.

USA är dubbelmoralens land. Religionsfrihet tänker man bara på vad gäller vuxna. Man glömmer helt av barnen som också är individer. "Om de får välja själva så skulle de inte välja att omskäras". Nä, precis, alltså utsätter du dem för ett övergrepp om du redan nu förstår att det ligger till på det viset. Och övergrepp är alla emot. I alla fall utåt. :(

Dessa tankar skriver jag ju också om i romanen, fast mer utförligt.

Marina sa...

Detta är faktiskt lite "spännande" med tanke på att vi svenskar i allmännhet (eller i synnerhet!?) lever i tron att USA är "valfrihetens land", och det kopplas över huvudtaget inte ihop med könsstympningar, utan det tillhör - i våra ögon - en helt annan del av världen!