onsdagen den 31:e augusti 2011

Slånbärssaft

Sonen och jag tog en sväng till havet. Vi skulle plocka rönnbär till rönnbärsgelé. Men vi hittade inga. Så vi plockade slånbär istället. Hur svårt kan det vara att göra saft på det, tänkte jag. Tja, svårt och svårt. Men hemskt omständligt. Först har vi lagt bären i frysen. Där ska de ligga i ett dygn. Sedan ska man koka i tre dagar. Meh ..., nutidsmänniskan vill göra saft som tar femton minuter ju. Men, som den pedagog man är, så ska man prompt pröva. Så nu vet ni vad jag ska göra under helgen. Koka saft.



Det blev en bukett sensommarblomster också. Och manetspaning och krabbfiske. Underbara hav!

Det ljuva livet

En lista! Så många bloggare som svarar på listor. Nu ska jag också. För att se om det är något för mig. Den här kommer från Alla har en bok inom sig.



BRUKAR DU KOMMA I TID: Alltid!

HAR DU BRA KONDITION:
Kondition? *Host*

NÄR BLEV DU FOTAD SENAST:
I söndags, utanför Scandinavium och innan Dollykonsterten.

HUR KÄNNER DU DIG NU:
Molande huvudvärk men glad.

VANLIGASTE FÄRG PÅ DINA KLÄDER:
Vitt.

KAN DU LAGA MAT:
Yes baby.

VAD PLUGGAR DU:
Livet. Alltid och oupphörligen.

BLIR DU BRA PÅ KORT:
Jag springer inte och gömmer sig så fort det kommer fram en kamera.

NÄR OCH VARFÖR GRÄT DU SENAST:
Igår. Det blir lätt så när huvudet är på väg att explodera.

VAR DET PINSAMT ATT SVARA PÅ DET:
Inte alls. Mitt liv är som en öppen bok. Eller: En öppen blogg. ;)

HADE DU EN BRA KVÄLL IGÅR:
Nej. Jag låg i ett mörkt rum och försökte hålla huvudet alldeles stilla. I många timmar.

DIN FAVORITDRYCK PÅ MORGONEN:
Vatten. Och kaffe, fast inte varje morgon.

ÄR DU NYTTIG:
Det beror på vem man jämför med. Jag är nog medel och l-a-g-o-m.

HAR DU NÅGONSIN HAFT NÅGOT JOBB:
Jadå.

ÄR DU BLYG:
Inte det minsta. Har aldrig varit.

VILKEN TID GICK DU UPP IDAG:
07.00. Sonen försökte få upp mig kl 5.50, men jag sa vänligt men bestämt att vi skulle sova vidare. Han lyssnade. Herregud vad förvånad jag blev.

VILKET TV-SPEL SPELADE DU SENAST?
Spelar aldrig TV-spel.

VILKET TV-SPEL ÄR DITT FAVORITSPEL?
Se föregående fråga.

HUR MYCKET KRÄVS FÖR ATT DU SKA BLI FULL?
2-3 glas vin eller en mycket stark drink.

HAR DU SPYTT OFFENTLIGT?
Nej. Förutom på sjukhus, men räknas det som offentligt?

JAG SOVER:
Rätt så dåligt tyvärr.

VAD SA DU SENAST?
Hej då!

VAR DU PÅ FESTIVAL I SOMRAS?
Nix.

VEM RINGER DU NÄR DU ÄR ARG/LEDSEN?:
Min mamma.

VAD SKULLE DU BEHÖVA NU:
Pengar. Japp, så trist är det.

HAR DU SNYGGA SKOR:
Tja, det har jag ju, men hur ofta använder jag dem ...? Använder mest ett par läskigt slitna och smutsiga Replaysaker. Måste verkligen fixa nya.

VAD VAR DET FÖRSTA DU SA I MORSE:
"Klockan är bara 5.50, du får inte gå upp än."
HAR DU SOVIT I DIN EGEN SÄNG INATT:
Alltid. Skönaste sängen!

HAR NÅGON ANNAN SOVIT I DIN SÄNG I NATT:
Nej, alldeles ensam i den underbara sängen. Sonen i sängen bredvid.

HAR DU KÖRKORT:
Ja.

ÄR DU ENSAM NU:
Nej. Sambo och hundar är hemma också.

VAD SER DU FRAM EMOT MEST DENNA VECKA?
Att gå en runda på stan och köpa nya skor. :)

Och att kanskekanske dra ihop en gatufest. Det beror på vädret.

Knoppen

Kanske har jag utvecklat migrän. Men kanske hade jag bara huvudvärken from hell igår. Vilket som, det är inte något jag vill vara med om igen. Idag en svag bris jämfört med igår, men fortfarande sådär molande. Nåväl, räkningar. Iiuuhh, r ä k n i n g a r, någon som gillar?

måndagen den 29:e augusti 2011

Mesta Dollyfantasterna

Dollysarna på bilden råkar vara två av mina kusiner och mesta dollyfantasterna. Jag hade trott att många skulle pay tribute to Dolly med utstyrslar mer eller mindre glittriga, men icke. Kusinerna höll däremot fanan högt! Själv glittrade jag om kjolen, men sådär lite mer modest.

Dolly, jag och Dolly.

Dollyfierad

Den som går till Scandinavium och lyssnar på Dolly Parton, hon nynnar på alldeles för många låter i huvudet vid sänggåendet, så att det inte blir mycket till att sova. Men jobba imorgon krävfa några timmars sömn. Hur göra? *Jolenejolenejolenejoleeeene ...*

söndagen den 28:e augusti 2011

Jakten på den perfekta puben

För någon vecka sedan hoppade jag på förslaget att byta min roman Som någon annan bäddar, mot en annan egenutgivares roman. Dels är jag nyfiken och vill se vad andra åstadkommit och dels vill jag stödja så gott det går. Kristina Svensson har skrivit en reseberättelse om sina vedermödor att hitta den perfekta puben i Wales. Ett smalt ämne men inte desto mindre intressant att läsa om. Hon skruver vasst och ibland syrligt om omvärlden. reflektioner över både svenska företeelser samt brittiska och typiska walesiska. Kristina har ett språk som verkligen tilltalar mig. Tydligen håller hon på/borde hålla på med att skriva en deckare. Det hoppas jag verkligen stämmer, för jag vill läsa mer av henne!

Utdrag: Tävlandet fortsätter under hela skolgången med olika priser och diplom att arbeta emot. Syftet anges vara att motivera barnen. Jag försökte några gånger att förklara att den svenska skola jag växte upp i, där var alla lika. De som inte var fullt lika lika som resten fick hjälp att komma ifatt. Och de som hade varit aktuella för priser, ifall de gått i en brittisk skola, fick lära sig att rulla tummarna tills övriga hunnit ifatt. Hittills hade jag dock inte hittat en enda britt som förstått vad jag yrat om.

Jakten på den perfekta puben finns b.la. på Adlibris.

Skyskraporna i NYC

Newyorkmamman rapporterar semi-live från Manhattan. Kanske kommer det bli kaos, kanske inte. Jag ifrågasatte vad som skulle kunna slå sönder fönstren på 20e våningen. Här kom svaret. Vissa saker förtränger man när man flyttar. All denna bråte på skyskrapornas tak. En gång gick jag upp på ett tak. Någon hyrde nämligen ett kontor vid Madison Square Garden, på översta våningen, och jag tänkte passa på och se hur det såg ut däruppe. Hur höga är räckena exempelvis? Inte så höga skulle det visa sig. Precis såpass att en krypskytt kunde gömma sig bakom. Fast när jag klev ut på taket fokuserade krypskytten på mig istället. Hittills enda gången jag haft ett vapen riktat mot mig. Skarpladdat förmodligen. Bush höll nämligen kongress och behövde skyddas.

lördagen den 27:e augusti 2011

Mitt gamla neighborhood

Men sedär, värsta skräckscenariot. Mitt gamla hus med fötterna i vattnet. Synd att jag inte kan ringa in eller sätta en pil, då hade jag nästan, men bara nästan, kunnat ringa in min gamla lägenhet. Just min balkong skyms av en annan byggnad. Nåväl. Jag sätter hundra mot en att lower Manhattan inte kommer att se ut såhär imorgon. Någon som sätter emot?

Bild från Aftonbladet.

Egenkär

Maria Engelwinge har observerat något. Vi är flera bloggare som är helt eniga. Stor bloggare=många bilder på bloggaren, färre svar av nämnda bloggare i kommentarerna. Så nu ska jag försöka bli större. Det vore hemskt otrevligt och tråkigt att sluta svara på kommentarer, därför väljer jag det andra sättet. Att helt egenkärt publicera bilder på mig själv. Spelar det någon roll om det är skärpa på bilderna ...?


Jag brände av en bild innan jag sprang iväg på 75-årskalas. Skärpet håller jag fortfarande i handen. Bara så att NYC-mamman vet, jag satte skärp i midjan. Eller vänta här nu, det var leggings som var problemet. Jag lovar och svär att jag inte hade leggings på mig. :)

Newyorkmamman på plats

Så lämpligt att jag har min egen reporter på plats i New York! En krass svenska som inte skräms av lite vindar runt knuten. Inget bunkrande av konserver. Man har väl riskakor i skåpen liksom. Då hon bor på 20e våningen och på Upper West Side, blir det väl heller inte tal om någon översvämning. Men rapporteringen från 20e våningen har redan börjat med både text och bild. Spännande värre. :)

fredagen den 26:e augusti 2011

Orkaner

Jag tittar på min FB och inser att alla mina vänner på USAs östkust förbereder sig för Irene. Det är inte klokt vad amerikaner alltid ska ta och stock up vid minsta storm. Irene lär väl inte vara så liten, men varför man ska skaffa en massa ficklampor och länsa affärerna på burkmat, övergår mitt förstånd. Hade man bott ute på landsbygden, utan grannar, så hade jag förstått det. Men vi snackar New York och New Jersey. Mycket tättbebyggda områden och massor av beredskap för allt möjligt. Jaja, nu ska inte jag sitta här och sitta. My claim to fame in the hurricane news: Jag flög i orkanen Per. Som hade lika starka vindar som orkanen Gudrun. Däremot fälldes tydligen sju gånger så många träd av Gudrun än av Per. *Tack Wikipedia* Nåväl. Jag ska nog trots allt sitta här och sitta. Med chokladglass framför TV:n. I mitt gamla hus som överlevt hutlöst många orkaner. Hoppas det orkar några till.

Uppdatering: I helgen får vi nästan-live-rapport från Newyorkmamman!

Guccifiering

Jag är smått besatt av Guccis höstkollektion. Nu vill jag ha mer glamour i mitt liv! Mer färg! Mer champagne! I ett försök att guccifiera mig själv med det som fanns att tillgå i garderoben, lekte jag modebloggare för en dag. Inget för mig. Jag kan inte puta med munnen på rätt sätt.


Och hade det inte varit för att Neworkmamman sitter på planet till New York i detta nu, så skulle jag inte haft leggings på mig. Hon hade stoppat mig. Men de är ju så lila och fina! Mycket mer lila än man ser på bilden. Ytterligare ett skäl varför jag inte ska vara modeblogg. Fel ljus.

Eget förlag

Jag fick frågan av Duktiga Tjejen hur det egentligen fungerar att ge ut själv och vad det kostar. Jag svarade att man kan klicka på etiketten Författande och egenutgivning för att läsa mina tankar runt det hela. Och det kan man ju. Men man får läsa väldigt många inlägg om annat samtidigt. Så här kommer mitt försök till ett samlat inlägg om det hela.

Att starta eget förlag
Om du tjänar mindre än 30.000 kr/år på din försäljning av dina böcker, så räknas det som hobbyverksamhet, och då behöver du inte skatta eller registrera dig etc.

Kostnad
De flesta tryckerier verkar ta betalt per sida de trycker. Fundera därför på teckenstorlek, kanske kan man dra ner på den för att dra ner på kostnaden? Publit tar däremot samma kostnad oavsett sidantal. Bra om man vill ha en lättläst och luftig bok som ju blir ganska många sidor längre.

Tryckerier
Jag har tryckt min hos Publit, men om jag hade varit lite coolare så hade jag tryckt på annat ställe. Jag var osäker på hur många jag skulle sälja, och ville därför ha ryggen fri och inte stå med tusen böcker som ingen ville köpa. Publit är väldigt trevliga att ha att göra med och levererar snabbt. Men andra som jag har sett verk av och som jag själv tänker kolla upp till nästa roman, är: Bording (i Borås), GML (print on demand), Scandinavian Books (i Danmark) samt Isaberg förlag, som trycker åt andra också.

Porto
Jag rekommenderar att man alltid beställer ett provexemplar först. Min Som någon annan bäddar handlar ju om ganska dystra saker och när jag först beställde så var den i teckenstorlek 10. Det blev för mycket elände per sida på det sättet och mina testläsare slog bakut allihop. Det skulle vara större stil och luftigare. De blev väldigt nöjda med teckenstorlek 12. Dock gjorde ju detta att boken blev ett antal sidor längre, och kom över den magiska tyngden på 500 g. Det blir ett väldigt mycket högre porto då. Så det är en fin balansgång mellan vad som är vettigt att läsa och vad som är en vettig vikt.

Sättning
POD (print on demand) vill att man lägger in sitt manuskript med Indesign. Om man inte kan detta program själv, brukar de kunna tillhandahålla denna tjänst. Om man vet med sig att man ska ge ut fler böcker, kan det vara bra att lära sig detta själv. Då kan man laborera med teckensnitt, marginaler och typsnitt hur länge man vill, istället för att betala någon annan och bli stressad över att det läggs en timme till på arbetet. Jag betalade för denna tjänst, men ska nu lära mig själv. All stress som kan elimineras ska elimineras. Det svåraste är att få omslaget att lägga sig rätt. Ryggbredd etc måste tas med i beräkningarna.

Biblioteken
Om man skickar in två recensionsexemplar till Bibliotekstjänst, så läser en lektör boken och skickar ett skriftligt omdöme. Detta omdöme kan komma in i deras BTJ-häfte som biblioteken baserar sina inköp på. Jag fick ett riktigt fint omdöme och min bok har köpts in av över hundra bibliotek. Vissa låntagare har själva bett sitt närbibliotek ta in boken, det tackar jag stort för!

Bokrondellen
Här ska man registrera sig och betala årsavgiften till. Bokhandlare köper in genom Bokrondellen. Även handlare från Finland har köpt genom dem. Jag får ett meddelande från Bokrondellen om vem som köpt och hur många, så får jag skicka iväg. Det bästa med dem som köper genom Bokrondellen, är att de står för portot. Hurra!

Nätbokhandlarna
Min bok finns endast på Adlibris. Jag borde såklart ha registrerat den på Bokus m.fl. men vet ni, jag tyckte att avtalen var så krångliga och vadå F-pris och kundpris? Jag blandade ihop det hela och trodde att kundpris var det deras kund skulle betala. Men icke då, det var Adlibris som var kunden. Så F-priset och kundpriset måste man ha koll på. Utgivaren står själv för portot, så här måste du verkligen veta vikten på din roman innan du skriver avtal på pris.

Marknadsföring
I suck at this ... Har inga tips alls. Men emottager tacksamt!

torsdagen den 25:e augusti 2011

Dagens insikt

Det är den 25e augusti och idag var det deadline för en spännande tävling. Nu har jag kanske ändå en annan plats på gång, men det hade ju varit toppen att få uppmärksamhet genom att vinna en tävling. För det hade jag såklart gjort. Om jag hade skickat in ett bidrag. Surt sa räven ...?

Torsdagens i-landsproblem

När man ska skicka en följesedel med beställningen från Adlibris och skrivaren bara skriver ut vissa o-välvalda ord så att hela följesedeln blir oläsbar och man är tvungen att fylla i alla bokstäver för hand med penna. Känns både fult och fattigt. Och oseriöst.

Stress

Idag har jag talat om stress med en ur personalen. Om hur det bryter ner kroppen och varför. Och att det allra viktigaste här i livet är att må bra. Hur det är viktigt att man går till jobbet, men inte tillåter jobbet att komma till en. Att inte ta med det hem. Dvs: Don't stress the small stuff. Eller så kan man hantera det som en hund:

Hoppsan

Jag har tydligen pratat i telefon i nästan fyra timmar ... Som värsta tonåringen. :)

onsdagen den 24:e augusti 2011

Casablanca

Igår såg jag filmen Casablanca för andra gången i mitt liv. Den första gången var jag tonåring och uppskattade den inte till fullo. Eller om jag inte förstod. Så kan det ha varit. Jag blev glatt överraskad nu, den var ju så fin! Jag kunde dock inte låta bli att tänka flertalet gånger att det var värst vad många repliker från den som har lånats/stulits av Sex and the City-manusförfattarna. Visst, några har jag ju kopplat tidigare. Here's looking at you kid, We'll always have Paris. M.fl. men så till den milda grad, det hade jag inte trott. Nåväl, se den en regnig kväll under en filt och med en skål godis. Det gjorde jag. Mys!

Efterlysning

Någon som har, eller känner till någon som har, en billig lägenhet, del i hus, gäststuga, rum etc till uthyrning i tre månader denna höst? Skötsam 50-årig kvinna behöver temporärt boende någonstans mellan Göteborg och Varberg. Det måste finnas tillgång till toalett, dusch och kök. Alla förslag emottages tacksamt!

För övrigt har jag haft ännu en bra dag och tänkte nu gå ut och plocka rönnbär. Rönnbär kan man ju använda till så mycket. Om jag plockar ner några kanske naturen dessutom kan luras att tro att det inte finns så många, och därför skicka oss en mildare vinter än de två föregående åren? Hoppas går ju.

tisdagen den 23:e augusti 2011

Jag tröttnar aldrig

Nilla, som jag ju är lite förälskad i sedan den verbala utklassningen av en SD-anhängare, har läst min bok! Och känner sig drabbad. Och jag bara njuter. Jag tröttnar tydligen aldrig på att höra vad folk tycker om min debutroman.

Jag är grym och självisk

Jag läste en artikel om att föräldrar som bär sitt spädbarn i bärsele med ansiktet vänt bort från förälderns kropp, är grymma och själviska. Barn ska tydligen bäras med sin kropp mot förälderns kropp tills dess att barnet blir ett år. Minst. Detsamma gäller barnvagnar. Då växer barnet upp till en trygg och harmonisk människa. Min son kommer p.g.a. detta att växa upp till en oharmonisk och otrygg kille. Han har nämligen aldrig blivit buren med sin lilla mage mot min byst i bärsele. Hans vagn var också vänd ut mot folkmassan.

Eftersom jag försökte vara en god mor, och hade läst att det var rent förkastligt att ha en vagn som var vänd bort mot föräldern, så försökte jag ha en där sonen hela tiden kunde ha ögonkontakt med mig. Jag försökte också bära honom på r ä t t sätt. Vem vill blir betraktad som en dålig mor?

Men hörni, vilket är mest bekvämt: Att hela tiden vara tvungen att vrida huvudet åt ett eller annat håll och dessutom aldrig kunna se den som pratar med sin mamma, eller att kunna vrida huvudet som man vill och dessutom kunna kommunicera med den som mamma pratar med? (Jag snackar inte spädbarn utan styrsel i nacken.) Min son protesterade å det grövsta mot att behöva sitta i en obekväm ställning och var dessutom redan från början väldigt social och ville se, höra och smaka på den som pratade med mig. Likaså lät han mig tidigt förstå att han inte ville åka bakåt. Han vred hela sin lilla kropp i konstiga ormställningar för att kunna blicka framåt. Åtskilliga gånger föll han eftersom kroppen kom i obalans. Skrek, gjorde han också. Sagt och gjort, han fick en annan vagn. Lugn och glad.

Jag tror att det är livsfarligt att gå på alla dessa rön om hur barn ska ha det respektive inte ha det. Du känner själv ditt barn bäst, lyssna på vad barnet vill och se vad som fungerar för er!

måndagen den 22:e augusti 2011

Avsked

Usch, har precis haft avskedsfika med Newyorkmamman. Det är jobbigt från flera olika aspekter. Jag har varit utlandsfrun, jag vet hur jobbigt det är att säga hej då till vänner som bor i ens hemland. För de flesta utlandssvenskar betraktar fortfarande Sverige som sitt hem. Jag kommer ihåg känslan av avsked som utlandssvensk. Nu tar jag avsked som svensk. Jag bor här. Jag är kvar h e m m a. Och ser min väninna åka. B o r t. Tungt. Jag önskar er en finfin flygtur hem och fantastiska fyra dagar kvar i Sverige gumman!

söndagen den 21:e augusti 2011

Habegär

Via Monas Universum hittade jag en sajt med miniatyrskor. Gud vad roligt! Det riktigt vattnas i munnen av habegär. Visst har man väl alltid plats för en sko till?



Bokcirkel

Jag har alltid tyckt att det verkar så mysigt med bokcirklar. Folk går dit och pratar böcker och fikar. Kanske skvallrar man lite och vissa har inte ens läst böckerna. Så jag anmälde mitt intresse till en cirkel och tänkte att jag skulle bli en riktig cirklare. Men nej. Det passar inte mig att behöva läsa samma bok som alla andra och dessutom inom en viss tid. Och därefter behöva analysera den. Dessutom är många riktiga bokmalar och seriösa ut i fingernaglarna. Nej, inget för mig. Jag fortsätter skriva istället. Det är något jag gör i min egen takt, skriver om ett ämne jag själv vill skriva om och dessutom inte behöver läsa och analysera i slutänden. ;)

lördagen den 20:e augusti 2011

Releaseparty

Jag läser på var och varannan författarblogg att det är releasefester på gång. Slutet av augusti verkar vara då det händer. Inte i slutet av november som jag slog till med. Däremot slog jag till med fest och firade mig själv rejält. Alla gäster hängde på och det blev en riktigt lyckad tillställning. Jag gjorde dock alla besvikna genom att inte läsa ur min bok. Men jag ställde mig på en stol och förklarade varför. Det accpeterades och sedan drack vi mer vin och åt mer tilltugg. Sedan gick jag hem med blommor och presenter och tyckte att livet var riktigt riktigt härligt!

fredagen den 19:e augusti 2011

Fredagsmys

Popcorn inhandlat och ev. finns det lite vin och saft. Men inte visas det något dugligt på TV inte. Vi får väl göra på det gamla goda sättet och spela spel istället.

För övrigt hajade jag till över rubriken att Depardieu kissat mitt i en flygplanskabin. Jag såg framför mig hur han stått i mittgången och skvätt till höger och vänster framför medpassagerarna. Så var nu inte fallet. Man ska inte lita på första intrycket vad gäller media. Ibland undrar jag varför vi överhuvudtaget har offentlig media om de bara tänker på att göra rubriker så snaskiga som möjligt och inte återge historier på ett sansat sätt. Är det fler än jag som är oerhört trött på sensationspressen? (Dagspressen är bättre, men vill ju också skapa rubriker.)

Intensivt

Nu tar jag mig en kopp morgonkaffe. En sisådär fem-sex timmar försenat.

Strumpbyxor

Jag vet att det är i slutet av augusti, men jag tycker att det är i mitten. Och augusti är ändock augusti. Jag vill kunna ha på mig sommarklänning hela månaden ut. Inte tycka att strumpyxor behövs. Men idag behövs det. *Stor sur smiley här*

torsdagen den 18:e augusti 2011

Sisjön

Vi var på väg till Lygnern (bästa sjön e v e r) men det såg olycksbådande mörkt ut på himlen. I höjd med vägen av mot Toltorp kom vi på att Sisjön ju ligger så himla nära. Sötvatten men med havsklimat och solsken. Så vi åkte dit. Njae, vill jag säga. Dit åker jag inte igen. Mysigt om man gillar gräs vid stranden, men det gör inte jag. Och mysigt om man gillar folk som grillar bredvid en och alldeles för liten badplats i förhållande till personer. Men det gillar jag inte heller. Och då var det inte ens så många där. Bortskämd? Jag? Jajamen!

onsdagen den 17:e augusti 2011

En bebis minsann

Jag hade helt glömt av att tronföljden måste säkras. Men nu är årets kändismage över hela pressen och pressen på hela Sveriges kronprinsessa kan lätta lite. Förutom att barnet måste vara välskapt, vackert, intelligent och ha en sjutusan till integritet för att klara av livet i rampljuset. Men en bebis är en bebis, och sådana ska alltid vara välkomna! Och snacka om att just detta barn kommer att vara helt vansinnigt välkommet och efterlängtat av åtminstone några miljoner människor ...

Synd om mig

Jag sitter i godan ro på baksidan i solstolen och pratar med en vän i telefon. Då landar en geting på bröstet på mig och sticker helt oprovocerat. Det gör ont. Det kommer tårar. Sedan trillar fanskapet in i behån på mig och sticker mig en gång till! Xylocainet måste fram. Letar. Hittar i nattygsbordet. Nu andas jag lugnt i påse. Ont. Det gör ont. Tur i oturen att jag inte är allergisk mot getingstick i alla fall. Måste se positivt på det hela.

tisdagen den 16:e augusti 2011

Inte riktigt så blåögd

Det här låg i min inkorg idag. Jag hade helt glömt av att sådant här skickas. Men hoppas att ingen längre går på det!?


"Please Permit me to inform you of my mind, I have make up my mind to write to you this way. however is not mandatory nor will I in any manner compel you to honour against your will in my earnest search for a reliable individual who can assist me to make this transaction a reality after going through your profile I decided to contact you to help me out of my problem. With my believe in God that you will never let me down.

I am a 20yrs years old lady now, I was born on the 1of January 1991 to the family of Sai and my father name is Koffi Sai he is a very wealthy gold and cocoa merchant who based in ACCRA and ABIDJAN respectively, and my mothers name is Janet Sai. And I am there only child. well when I was a kid I went to a private schools and things were going on well for me and my parents my mother died on the 21ST October 1995, My father took me so special because I am motherless. And he showers all his love on me and promised me that he will never have another woman because he did not want me for any problem. But has fate his father got dead last year. But before the death of my father on the 12th June 2010 in a private hospital here in Abidjan ,

But before the death of my father, he called me secretly to his bed side and told me that he kept a sum of $10.500 000 (Ten million five hundred thousand united states dollars) in a bank in Abidjan Cote D’ivoire . Meanwhile that he used my name as the next of kin in deposit of the fund. He also explained to me that it was because of this money he was poisoned by his business partner and that I should seek for foreign partner in a country of my choice where I would transfer this money and use it for investment purpose, such as; real estate investment or stock market investment. Please,
I am honourably soliciting your kind assistance as follows.

1) To provide a bank account where this money will be transferred into.

2) To serve as the guardian of these fund, since I am 20 years old

3) To make arrangement for me in your country to continue my educational career and to procure me a residential permit in your
country.

I am inclined to offer you 20% of the total sum as a mode of compensation for your effort after the successful transferring of these funds to your nominated account overseas.



Please I will be very happy if this transaction will be concluded with in seven (7)
working days from now.


I am expecting to hear from you as soon as possible.
May Almighty God bless you as you do care for an orphan like me?
Best regard,

From. Miss Rebecca Sai"

måndagen den 15:e augusti 2011

söndagen den 14:e augusti 2011

Fidely-dee

Jag tittar på Borta med vinden och slås över hur bra jag tycker om Scarlett. Var inte boken vinklad så att man inte skulle tycka att hon var sympatisk? Med vad är det för osympatiskt med en överlevare och ärlig kvinna?

Ösregn

Man kan säga att det ösregnar i Göteborg. Minst sagt. Så jag tänkte att jag säkert kunde få häftiga bilder på det hela. Jag tänkte helt fel. Hur gör folk när de förevigar hällregn sådär plaskigt?

Oplaskig bild på vår förstutrappa i hällregn.


Uppdatering:
En riktigt dålig bild. Som dock visar väggen av regn som byggs upp ute just nu.

lördagen den 13:e augusti 2011

Att slappna av

Det är inte det lättaste. Inatt drömde sömnstörda jag om en massa leksaker på ett golv. Den här spelade en central roll. Drakar utan huvuden. Något freudianskt?


Äsch, orkar inte psykoterapeuta mig själv just nu. Åker till Lysekil och shoppar istället.

Träningsvärk i hjärnan

Det har varit en intensiv första vecka. Prata med all personal för att höra vad som fungerar i verksamheten respektive vad som inte gör det. Gå igenom alla lokaler och se om det går att maximera utnyttjandet av ytorna. Hur kan man ändra så att alla drar fördel av det? Lära känna personalen. Lära känna barnen. Lära känna föräldrarna. Gå igenom allt material. Vad behövs för att pedagogerna ska kunna utföra sitt arbete? Fundera över planeringar. Läsa planeringar. Diskutera planeringar. Fundera över schemaändringar. Vem, var, när, hur? Rensa kontoret. Svabba golv. Putsa fönster. Krissamtal. Jag som suttit på min kammare och skrivitskrivitskrivit ganska länge nu, inte undra på att jag har ont i huvudet. Hjärnan har ju träningsvärk!

Om att fastna

Vissa fastnar i sina manuskript, andra i något annat ...

torsdagen den 11:e augusti 2011

Plastiktragik

Visst är det bra med individens fria val och bl.a bl.a Men ändå. Jag har så svårt att förstå att man kan vilja se ut såhär.

Pyssel

En sådan här kväll är utmärkt som pysselkväll. Kanske ska jag knåpa ihop en lampskärm? Eller rent utav skriva lite på manuset ...? Jag väntar fortfarande på att sambon ska tala om en läkargrej för mig. Det är en scen som inte fungerar om jag inte får det helt rätt. Och att ringa till Sahlgrenska och fråga en random läkare hur lång tid det tar att dö av en viss sak, det låter lite v ä l misstänkt.

På't igen!

Om jag grundar dagen med både Ipren och Treo, då borde väl huvudvärken hålla sig borta några timmar i alla fall? Fyra dagar med denna värk börjar bli några dagar för många tycker jag. Tänkte att det hade med nya jobbet att göra, tills jag kom på att jag sover i ett rum med en nymålad garderob. En strykning varje dag. Jag borde ha sovit i ett annat rum. Sent ska vem-det-nu-är vakna.

onsdagen den 10:e augusti 2011

Att räcka till

Jag har nytt jobb med alla nya utmaningar som det innebär. Jag har pedagoger som behöver kunna förlita sig på mig. Jag har chefer som behöver kunna göra detsamma. Det är utmanande och så oerhört givande och roligt! Mitt uppe i detta försöker jag också finnas till för en väninna som har det jobbigare än någon människa ska behöva ha det. Efter arbetsdagens slut blir det långa samtal där jag behöver uppbåda all kraft jag har för att komma ihåg lagstiftning, vara pedagogisk och komma med goda råd. Och då menar jag inte slentrianråd, jag menar livsavgörande råd. Kanske inte så konstigt att jag känner mig lite urblåst. Kanske blir det sängen för mig redan nu ...

tisdagen den 9:e augusti 2011

Kär i Bosse

Nu har ännu en kvinna blivit kär i Bosse. Det är svårt att inte bli det. Bosse kan allt. Allt om kroppen. Har du ont någonstans så fixar han så att du slipper smärtan. En väninnas mamma bröt foten tidigare i somras. Hon kunde inte gå på foten så hon fick numret till Bosse av mig. Idag var hon där i 1,5 timme. Hon gick därifrån av egen kraft. Just nu sitter hon på en uteservering och firar med ett glas vin och skålar för Bosse. Någon med smärta som har vägarna förbi Göteborg? Hör av er så får ni numret. Med risk för att era män blir svartsjuka. Eller går dit sjäva. Så blir ni svartsjuka. Alla, oavsett läggning, blir kära i Bosse.

Tröttnar ni?

Imorse fick jag en till strålande recension! Från Mångmamma som hade den goda smaken att få sitt bibliotek att köpa in ett exemplar. Jag gillar särskilt att Mångmamman förutser att Piratförlaget kommer att ångra sig djupt över att de refuserade min debut. Det håller jag tummarna för!

måndagen den 8:e augusti 2011

Vem

... var så elak att h*n designade TV:n så att det krävs en chipspåse när man ser ett program?

Hujedamej

Sicken dag ... Om jag har efterfrågat mycket att göra, så har jag blivit bönhörd. Jag lägger till ett Halleluja, för jag mår verkligen bra av att ha mycket att göra!

söndagen den 7:e augusti 2011

Från kalvdans till mord

Igår åkte vi iväg på släktkalas mitt ute på Slätten. "Schlätta" om man pratar västgötska. Där leker vi, sjunger, äter kalvdans och har det allmänt trevligt. Jag ville ha en mysbild på kvigorna i hagen och gick dit för att fota. Då kommer en av mina ligister och börjar jaga kvigorna. Läskigt var det. Hunden struntade jag i, men de stackars kvigorna som sprang i panik, de kan ju få för sig vad som helst. Att hoppa över taggtråd etc. Skada sig. Jag rände efter och skrek h j ä l p. Ingen hörde. Där satt de i godan ro och fikade alltmedan kvigkalabaliken utspelade sig knappt hundra meter därifrån. Efteråt blev jag lite purken och undrade varför ingen hjälpt till. Då visade det sig att vinden låg åt andra hållet, så ingen hade hört någonting. Då tänker jag på folk som våldtar och mördar och man alltid frågar sig varför hörde ingen något? Jo, för att man hörs så väldigt mycket mindre än vad man tror. Jag börjar kanske bli lite skrivskadad, för min tanke var Den här insikten kan jag använda i en bok så småningom. Och göra något smaskigt av. Fikande människor runt hörnet från skitigt mord. Titeln klar som korvspad: "Kalvdans och mord". Jag som inte ens gillar deckare.

Sekunden innan kalabaliken.

lördagen den 6:e augusti 2011

Dagens sanning

Om man är sömnstörd är man sist i säng och först upp. Då har ingen hunnit uppdatera sedan man sist surfade runt på nätet.

Gläds åt er nattsömn people!

fredagen den 5:e augusti 2011

Arbetsprocess

Idag på Debutantbloggen kan man läsa ett bra inlägg om arbetsprocessen vad gäller manuskript. Jag känner igen mig i allt, förutom alfaprocessen. Jag lämnar helst inte (hittills i alla fall, vad vet jag, har ju bara skrivit tre manus än så länge) ifrån mig manuset för genomläsning till någon annan, förrän i betaprocessen. Jag kör gärna några egna vändor först.

Nu har jag låtit mitt andra manuskript vila under hela sommaren. Dels p.g.a. att jag behöver lite information om en liten sak, som är ett nyckelmoment i texten, för att skriva liter mer detaljerat på ett ställe. Dels för att jag behöver lite luft mellan mig och texten. Det blev lite väl intensivt där i våras. Om två veckor tänker jag ta tag i det igen. Varför just om två veckor undrar ni? Jo, för jag behöver en ny dator och lite egentid för att sätta mig igen. Och det är inplanerat till om två veckor. Tills dess djupdyker jag i nya jobbet och allt skoj som hör till detta!

Idag ska vi fika!

Klockan 14 på Botaniska. Caféet Paviljongen. Tyvärr verkar det bli dåligt väder, så det blir väl inomhus. Med några vilda barn. Vi får se hur det går. Ordentliga regnkläder så att de kan leka kurragömma mellan alla vackra träd och buskar? Jag tar i alla fall med lite extra pengar för eventuella plantinköp. Jag är alltid på jakt efter fler blommande plantor till vår trädgård.

I ett avsnitt i mitt senaste manuskript, sitter en av huvudkaraktärerna just på detta café och smider planer. :)

Uppdatering: Tjohoo, alla barnen är bortleasade!

torsdagen den 4:e augusti 2011

Sorg och migrän

Jag har aldrig haft migrän, men idag har jag kommit nära. I ett tidigare inlägg har jag skrivit om en väninna vars barn blivit diagnosticerad med en obotlig och dödlig sjukdom. De kom och hälsade på idag. Jag hade stressat upp mig för det här, för flickan är fortfarande relativt frisk och känner inte till exakt hur sjuk hon är. Jag var rädd att jag skulle försäga mig. Eller börja gråta hysteriskt framför henne. Allt detta gjorde naturligtvis att jag spände mig. När de sedan kom så kramades vi och allt kändes ungefär som det alltid gjort. Dottern spelade spel med min son och jag och mamman pratade om livet och döden. Tårar kom och tårar gick. Jag tyckte att jag hanterade det bra på det hela taget. Allt kändes ju nästan normalt. Vi skrattade tillochmed tillsammans. Men oj, när de hade gått ... Vilken huvudvärk. Kroppen alldeles svag. Hjärnan går på tomgång. Hur H U R klarar man att gå igenom detta som denna lilla familj går igenom? Jag som bara kan snudda vid detta vill vända mig ut och in av sorg. Och jag kan bara hoppas att jag kunde föra över lite av den styrka jag faktiskt besitter, till mamman så att hon klarar av att vara närvarande och bara älskaälskaälska den tid som finns kvar.

Recension på Bohusläningen

Här kan man läsa en sprillans ny recension! Och jag ler och ler och ler. :)

onsdagen den 3:e augusti 2011

Könsspecifika färger

Hittade något intressant på en blogg som jag borde kommit ihåg att länka till men klickade bort och ut alldeles för snabbt. Nåväl, det här med färger som rosa för flickor och blått för pojkar. För ungefär hundra år sedan var det tvärtom. Om man orkar läsa långt på engelska så finns det mer att läsa här: http://www.smithsonianmag.com/arts-culture/When-Did-Girls-Start-Wearing-Pink.html

Elak

Jag var elak i mitt tidigare inlägg. Här kommer en bild från Delsjön. En där man ser gräset och vattnet. Uppenbarligen inte fotad idag. Och inte av mig, för jag har förlagt min kamera.


(Bild från någon turisthemsida, glömde tyvärr vilken.)

Man försöker

Som förälder försöker man ibland uppleva saker och ting med sitt barn som man själv upplevde som barn tillsammans med sina föräldrar. Idag blev det en sådan där sentimentalitetsgrej här. Jag skulle minsann åka till Delsjön med sonen och bada. Kvälls- eller eftermiddagsdopp skulle det bli. För det gjorde vi med vår pappa. De gånger han inte ville åka ensam förstås. (Varför ens föräldrar emellanåt ville göra saker ensamma förstod jag inte alls.) I alla fall. En solig eftermiddag med mycket värme. Jag råkade höra en man fälla kommentaren "Det här kan liknas vid Ganges, helt klart." Ja, fräscht kändes det inte. Plastpåsar, plåster och andra mer obestämbara saker flöt omkring. Bland en massa människor. Lika många i vattnet som i gräsbacken. Alltså. Nej. Det blir inga sentimentala minnen för min son från denna plats. För vi kommer inte åka dit igen.

Delsjön idag.


Eller nej, nu tog jag kanske fel ...

Glassmaskin

Igår köpte sonen och jag en glassmaskin. Bunken har stått i frysen hela natten. Grannbarnen och sonen är nu iväg till affären för att köpa smaskiga saker att stoppa i vår premiärglass. Jag är lika exalterad som barnen! :)

tisdagen den 2:e augusti 2011

Dator o-nörden

Men alltså, varför kan jag inte lägga in min video från YouTube som ett sidoelement här på bloggen? När jag försöker kommer det en radda med fyra olika YouTubeklipp. Jag vill ju bara ha min egen! Någon som vet? Det skulle ju kännas bra att ha den i högerspalten någonstans.

måndagen den 1:e augusti 2011

Bortskämd

Jag känner mig så lyckligt lottad ibland! Som när jag skriver en bok och får överväldigande positiva recensioner och omdömen. Bortskämd, rent av. Så kommer jag ihåg grunden till min roman, och känner mig olyckligt lottad. Sedan tänker jag att jag måtte ha varit en oerhört korkad person som försatte mig själv i en sådan där situation. Efter det tänker jag att nej, jag är och har alltid varit en livsnjutare som är villig att ta risker. Då får man också ta några smällar. Sedan slickar jag lite på mina sår och tänker att tids nog läker de allihop. Ärren får vara livskartan. De dagar då jag inte kan se något positivt med mina erfarenheter, brukar jag gaska upp mig med att tala om för mig själv att jag har haft ett liv fyllt med upplevelser. Det brukar hjälpa. För jag har hellre ett liv fyllt med upplevelser, även om vissa av dem är dåliga, än ett liv som är helt tomt!

Förskolechef

Från och med idag. Det här känns riktigt bra för mig, jag hoppas att alla inblandade tycker det också!