söndag 25 mars 2012

Respons

Jag undrar om jag någonsin kommer att kunna skriva en bok till som får en sådan här respons:

Till att börja med hade jag lite svårt för det extremt avskalade och nakna språket. Samtidigt så gav torftigheten och den absoluta frånvaron av sentimentalitet en stark och obehaglig föraning om vad som komma skulle. En föraning som hela tiden drev mig att läsa vidare. Några kapitel in i boken är jag fast och måste helt enkelt läsa vidare för att få veta - trots att jag egentligen redan vet rent faktamässigt - hur det ska gå för dig och din son. Den utvecklingen som sker, nästan i smyg, är hisnande. Jag lider, gläds, våndas och hoppas. Blir fylld av den starkaste vrede och slutligen är även jag helt utmattad av känslor. 

Jeez liksom. Har jag, pyttelillajag, lyckats skriva en bok som får någon att känna såhär ...?

11 kommentarer:

Joanna Björkqvist sa...

Japp, Hanna. Storahanna. Det har du.

Mångmamma sa...

Jajemän! Det har du. :)

Anneli Stålberg sa...

Härligt! Grattis!

Linnéa i Colorado sa...

utan tvekan!

Andra intryck sa...

Jajjemensan! Jag kände likadant när jag läste den. Så ser mycket fram emot din nästa bok!

Ninas skrivarlya sa...

Vad härligt med så fin feedback! Grattis. :)

Hanna Lans sa...

Haha "Storhanna". Har jag aldrig blivit kallad förr. :)

Tack för fin respons från er också!

Duktiga Tjejen sa...

Jepp, för jag kände likadant när jag läste den! Och jag kunde inte slita mig.

vally sa...

Inte bara någon utan alla som läser den.

camillos sa...

Absolut, din bok berör!

Hanna Lans sa...

Sitter här och är lite förlägen av alla fina ord. Men allra mest väldigt glad!