fredagen den 30:e november 2012

En dag kvar

Sedan är det första dagen på sista månaden! Och första dagen på början på ett sundare liv för mig. Kanske. Hittade Trainalong genom en FB-vän och tänkta att ja, jag hänger på. Röra på fläsket kanske gör att humöret går upp samtidigt som orken gör det? Vet inte hur det är med er, men min november har varit ganska så trött. Längtar tills jag får tillbaka min vanliga energinivå igen!

torsdagen den 29:e november 2012

Refuserade

Aahh, ljuv musik i mina öron och en anledning till att inte ge upp sin dröm. Någonsin!

Smittsamt

Snodd rakt av från Åsa. Ett gott skratt förlänger livet!


Hoppas ni får en trevlig torsdag! Själv ska jag promenera hundar, köpa födelsedagspresent och fundera mer på min synopsis.

onsdagen den 28:e november 2012

Letar stämning

Jag behöver komma i rätt stämning för att påbörja min spökhistoria. Således googlar jag på spökhus, kråkslott, mystiska hus etc. Och dyker på en TV-serie som jag bara måste ha! Med min all time favourite skådis, Jessica Lange. Kan inte bli annat än bra. Här kan vi snacka om att komma i stämning!

Barnboksmanus nr 2

I måndags satt jag på café i några timmar för att skriva synopsis till mitt nästa manus. Det var så himla länge sedan jag hade möjlighet att sitta helt ensam och i flera timmar, och jag njöt i fulla drag. En (ett?) synopsis påbörjades och om jag kan fullfölja detta så kan det bli riktigt bra tror jag.

När jag tyckte mig vara färdig med synopsen (vill gärna skriva synopsisen, men det ser konstigt ut) tittade jag igenom andra dokument på datorn. Jag hade ju tid på mig och ville absolut inte gå därifrån. Och ja just det ja, där låg mitt halvfärdiga manus till min andra barnbok. Och vet ni? Jag tyckte den var riktigt bra! Bra historia och bra språk. Såpass bra att jag inte kunde komma på hur jag skulle fortsätta. Vilket dilemma.

Kommentarer

Det verkar som om man inte kan kommentera på min blogg från sin telefon. Jag hittar inte de inställningar som kan avhjälpa detta tyvärr. Tips emottages tacksamt. Fast det förstås, om ni inte kan kommentera, så kan ni inte heller ge tips ... Ni som kan kommentera och som vet, kan ni skriva en kort bruksanvisning till mig?

tisdagen den 27:e november 2012

En gång var jag sopran

Musik och sång har alltid funnits med i mitt liv. Från blockflöjten när jag var 9 år, via fagotten när jag var tonåring till körsång i NYC. För att inte tala om alla gånger jag som barn sjöng med familjen runt köksbordet i stugan med tända stearinljus och pappa på tvärflöjt. Bleka dödens minut. Om och om igen. Så grät vi och sjöng igen. En familj med väl utvecklade tårkanaler.

När jag bodde i New York sjöng jag med Svenska Kyrkans kör. Inte för att jag var kristen, utan för att det var där man träffade andra hemlängtare och så sjöng vi tillsammans. Jag var sopran. Jeez, vilka toner jag kunde ta! En december sjöng vi på Waldorf Astoria för en massa businessmen och några kvinnor. I stora salen. Den är stor. Den var fylld till brädden av människor som satt och åt runt runda bord. Alltid runda bord och guldstolar i USA. Absolut knäpptyst blev det när 30 svenska tjejer och killar skred in och sjöng Natten går tunga fjät.

Vi sjöng med Loa Falkman och inte en ton sjöngs fel. Det kändes mäktigt och finstämt och herregud vilka applåder vi fick. Sedan sjöng Loa Falkman själv. Då började folk äta igen och småprata. Bästa betyget till vår kör tycker jag. Att sjunga bort Loa Falkman? Unheard of.

Nåväl, jag har inget videoklipp från den kvällen tyvärr, så ni får hålla tillgodo med en annan mäktig körsång:



måndagen den 26:e november 2012

Tävling hos Anna!

Om ni kilar över till Anna Granströms blogg så kan ni vara med i en tävling om tre böcker!

Vänner

I brevlådan i fredags låg en alldeles förträffligt fin present! En julklapp sådär en vecka innan advent. Men så var det också ett julpynt, och ett sådant vill man ju ställa fram innan det är julafton. Fotot gör det inte alls rättvisa, men jag hoppas verkligen att ni får en uppfattning om hur oerhört välarbetat detta är. Scrapbooking at its finest! Allra finaste Maria har gjort detta till mig och hjärtat svämmar över av glädje över alla vackra, fina och rara vänner jag har träffat genom bloggen! Underbara Maria, stort tack från djupet av min själ!


Recension

Trillingnöten har äntligen läst min Som någon annan bäddar! Och vet ni? Hon har lånat den på Elib till sin telefon och läst på den. Åh, vad kul! Det verkar ju ha gått bra. Med ett undantag, i telefonen har man inte riktigt koll på hur långt det är kvar av boken. Läser du en pappersvariant så är det ju väldigt tydligt, i telefonen måste man nog ha koll på sidnumren.

Men alltså, det här med att låna en bok i Sverige, på sin telefon i USA, det känns så futuristiskt. Jag har ännu inte riktigt landat i all den här fantastiska tekniken som finns. Bra att andra drar i mig och visar vägen. Och bra att jag glatt hänger på. :)

söndagen den 25:e november 2012

lördagen den 24:e november 2012

Bilfudge

Sonen har två vänner som ska sova över och de samarbetar så bra så. Framför varsin dator. Eftersom det är så lugnt och jag så överflödig, rände jag iväg till affären. Fick en krejving efter julgodis nämligen. Tänkte mig juleskumsfudge, men ändrade mig till bilar. Bilfudge. Vi får se hur det blir. Go'lördag på er!

fredagen den 23:e november 2012

Lättklätt

På en semester förra sommaren reste jag bl.a. genom Tyskland. Där tog jag kort på en byggnadsställning med en affisch på en lättklädd kvinna. Sa väl: vojne, så det står till ute i världen, tack och låååv att det inte är så i Sverige. Men det är det tydligen. Suck.

Note to self

Ska ju skriva en spänningsroman är det tänkt. Då behöver man (jag) lite tips och trix. Hittade ett bra och kort inlägg hos Amanda Hellberg om det hela. Ska försöka komma ihåg. Nu när jag länkat dit är det enklare. Älskar hur man kan använda bloggen som både egen dagbok och kommunikationsmedel med andra.

Tydlighet

Tänk, vad jag uppskattar tydlighet! Oavsett om det rör sig om något positivt eller negativt, så gillar jag raka puckar. Har alltid gjort. Om man får en förklaring till saker och ting så är det lättare att förhålla sig till omvärlden. Och gå vidare. Kan det vara därför som jag blir så irriterad på refuseringsbrev som i princip bara säger tack men nej tack?

*Sorterat under fredagsreflektioner*

torsdagen den 22:e november 2012

Glutenfria pepparkakor

Tänk, vad en liten deg kan göra en (mig) så glad! Orkar dock inte skriva receptet en gång till, så kila över till min andra blogg ni som vill ha ett fantastiskt recept på glutenfria pepparkakor!



Sämst

När man känner sig som en riktigt dålig skribent, är det viktigt att peppa sig själv på alla sätt och vis. Hittade två fina visdomsord från andra författare, har dock missat att skriva ner vilka:


Det svåraste med att vara författare är att stå ut med hur dåligt det är under tiden. 
-Här befinner jag mig just nu. Är kass, kassare, kassast. Kan man ens komparera det ordet? Ja, ni märker ju. Kass.
Om bara fågeln med den vackraste rösten sjöng, tänk så tyst det skulle bli i skogen då
-Den här är riktigt peppande. Alla böcker och berättelser behövs! Alla har någon som tycker om när texter skaver, går mot strömmen etc.

Tänker nu ta tag i dagen och skriva. Än på det ena och än på det andra.

onsdagen den 21:e november 2012

Tatuerade tårar

Ska du bara läsa en bok i år, låt mig då rekommendera Tatuerade tårar av Bobbi A. Sand. Finstämd och mångbottnad skriver Bobbi om tre unga personer. Mija, Micki och Danny. Alla tre med olika tyngder inom sig, men olika uttryckssätt. Här finns visserligen självskadebeteenden med, men det är inte dessa som står i fokus. Det är istället huvudpersonernas val att möta verkligheten som står i fokus. Oerhört välskrivet och aldrig svart eller vitt. Istället svävar vi mellan olika gråzoner som aldrig blir ovidkommande eller platta. Gestaltningar som annars är något jag inte är helförtjust i, förekommer här helt naturliga och leder hela tiden berättelsen framåt. Det här är inte en bok man läser snabbt, eftersom man (jag) inte vill missa några nyanser. Låna eller köp! Finns också för nedladdning för iPad om du klickar på länken ovan.

tisdagen den 20:e november 2012

Fynd

Finns det något roligare än att fynda? Ja, jo, visst barnkalas, julen, födelsedagar etc, men annars? Idag hittade jag ett handvirkat vitt, tvättat, helt överkast som täcker min 1,40 säng. För 300 kronor. Alltså?! Bildbevis kommer.

F.ö. tycker jag det är konstigt när hundra människor läser ett inlägg men inte en enda kommenterar. Själv har jag svårt att låta bli när jag läst någons inlägg ... Jag tycker överlag att alla bloggar har färre kommentarer än i våras. Är det så? I så fall, varför?

Det här med rasism

Hur man än gör så blir det fel i någons ögon. För att spegla mångfald måste man såklart ha möjlighet att avbilda olika folkslag. Men gör man det är man rasistisk. Om man väljer att teckna nidbilder. Då undrar jag: Vem bestämmer vad som är en nidbild? Tecknaren Stina Wirsén tyckte inte att hon tecknade en nidbild när hon tecknade Lilla Hjärtat. Det tyckte andra. Vem bestämmer vad som är sanningen? Själv tycker jag att Lilla Hjärtat är fruktansvärt söt, precis som alla Små Brokiga. Kanske hade ingen reagerat om Stina även tecknat en Liten Brokig med asiatiska influenser? Samer? Romer?



Egentligen vill jag inte komma nån mer vart med det här inlägget, än att jag tycker att det går för långt ibland. Antirasismen blir rasistisk. Genusmedvetenheten blir sexistisk. Balansgång är vad allt handlar om.

måndagen den 19:e november 2012

Språkfunderingar

Funderar lite över språket (som så många gånger förr ...) och hur vi använder det. Svenskan är ett språk som medger femininum och maskulinum. Inte bra, säger många. Då görs en uppdelning mellan könen och det är negativt bestämt om det är feminin form. Menas det. Som kvinna blir jag förödmjukad av detta resonemang. Det är inte på något sätt fel eller negativt att vara kvinna i min värld!

När vi tar bort ord som lärarinna och istället säger lärare rätt över, ja, då identifierar vi alla som maskulinum. I rättvisans namn hade vi lika gärna kunnat göra oss av med maskulinumformen och istället kallat alla för lärarinnor. Det är inte genusmarkörerna som måste ändras, det är vår värdering av desamma.

Jag känner dock att jag arbetar i motvind vad gäller den här delen av språket.

Undrar när vi får höra att kronprins Victoria och prins Daniel får tillökning. Eller när prins Madeleine gifter sig med sin finansvalp.

Förkovran

En bild säger mer än tusen ord.


söndagen den 18:e november 2012

Vad gör en författare på sin fritid

Kim Kimselius är en författarinna som är busybusybusy. Hon åker land och rike runt och föreläser om sina böcker. Idag skriver hon om att hon ofta får frågan Vad gör en författare på sin fritid? Hon svarar med att hon tänker på sina böcker. Precis sådär är det för mig också har jag märkt. Jag tänker på hur jag kan marknadsföra mig, hur nästa roman ska se ut, hur omslaget ska se ut, hur jag ska lägga upp den dramaturgiska kurvan, genom vems ögon vi ska följa historien etc i all oändlighet. Man kan tro att detta skulle hindra mig från att utföra andra sysslor, men det gör det inte. Tvärtom. Jag får energi av att tänka ut historier.

Och när jag tänker tillbaka på mitt liv hur det sett ut, så har jag alltid haft historier i huvudet. Jag intervjuade min farmor vid ett tillfälle för att skolarbete. Hon berättade att hon aldrig känt sig äldre än 25 år och att även hon ständigt fantiserade och var nyfiken på allt. Hon somnade in i sin säng när hon var 91 år. Knappt sjuk en dag i sitt liv och med ett strålande humör. Visserligen inte författarinna, men det är jag säker på att hon hade kunnat vara.

Jag tror att det till en stor del handlar om att man har ett rikt inre liv, och det är något som alla författare har. Oavsett hur framgångsrika de är.

lördagen den 17:e november 2012

Vad i hela helvete?!?

Jo, det passar sig att använda riktigt fula ord just nu. Fetaste fulorden man kan hitta till och med. För vad annat kan man säga om att ett gäng slår ner en 87-årig dam? En dam som försökte få sagda gäng att sluta sparka på en hund? En normal dam med normalt förnuft och normalt vett. Dessa normala människor får aldrig tystas! Vi andra får inte tystas av sådana här händelser! Men det är fara värt. Mot muskler och galenskap står man sig slätt. Går vi samman kan vi dock mota sådant här, det är min övertygelse.

#Sverige är inte mitt land om sådant här tystar oss.

Jag brukar inte

... vara den som bryr mig hur andra ser ut. Jag utgår ifrån att folk tar på sig antingen det de tycker är fint eller det de tycker är bekvämt. (Förr om åren var jag en riktig svensk och tyckte och tänkte om det mesta, men åren i NY förändrade den biten. Till det bättre.)

Men. Varje gång jag ser den här skådisen, undrar jag hur hon tänker om sitt hår. Varför alltid på sidan? Varför aldrig "fixat"?



Å andra sidan, kanske ska jag hellre se det som uppfriskande att någon försöker se naturlig ut? Minus sminket då.

Oj, vilka djupa tankar så här på lördagförmiddagen. Kanske nästa inlägg blir mer moget. Eller inte.

fredagen den 16:e november 2012

Fantastiska ställen



Men alltså, varför så smal bildremsa? Den var mycket större när jag sparade. Alltså, nä, jag orkar inte ändra. Zooma in för att läsa om fantastiska ställen runt om i världen!

torsdagen den 15:e november 2012

Min debut som e-bok!

Idag skriver Svenska Dagbladet om svårsålda e-böcker. Jag har ingen aning om hur svårt det är, men längre ner i texten står att en anledning kan vara det höga priset. Att e-böcker håller högre pris än en pocketbok. Då vill jag gärna slå ett slag för min egen debutroman, den kostar endast 29 kr! Finns numera också på Elib, så låna på bara! Textskribenten menar vidare att ett annat problem är att det finns väldigt få titlar på svenska. Aha, även där håller min måttet, svenska rakt igenom. Kvalitet, undrar ni kanske? Jodå, om man ska tro de läsare som hört av sig, så håller den klass dessutom. Som någon annan bäddar, snart Sveriges mest sålda och lånade e-bok? Jag håller tummarna.

onsdagen den 14:e november 2012

Elib och jag

Titta här, titta här! Nu finns min debutroman Som någon annan bäddar till utlån på Elib!

Gestaltning

Emellanåt klagar jag på hur gestaltningen tar över i litteraturen. Krystad och tämligen onödig ofta. Men så ser man (jag) sådant här, och måste tillstå att all gestaltning inte är av ondo. Den kan vara kortfattad, fin och ... alldeles underbar!


PS. Tack till Anneli som postade på FB!

tisdagen den 13:e november 2012

Och vips

Så var mitt manus på hela 207 sidor från mer modesta 90. Så kan det gå när man ändrar från enkelt radavstånd i stående dokument till liggande med två sidor per uppslag. Peppen man får av det!

Dörrförsäljare

Det knackas varje dag på min dörr. Inte är det vänner till sonen eller mig heller. Sketna dörrförsäljare. Read my lips: Vi l l  i n t e  k ö p a  n å g o t  i  d ö r r ö p p n i n g e n.  N å g o n s i n.

Över till något helt annat: Imorgon kommer min debutroman att finnas tillgänglig på Elib!

Färdig

Eller, nu tog jag i för mycket igen. Men. I alla fall så har jag gjort en första rejäl slutredigering av mitt andra manus. Redigering klar nu, kl 11.10 den 13 november. När det är 17 dagar kvar av naNoEdMo. Det är jag ruskigt nöjd med! Nu har jag ju tid över att göra ytterligare en redigering. Stycken, sidbrytningar etc. Dessutom tyckte jag allt att jag fick till det riktigt snyggt i sista delen. Bara det!

måndagen den 12:e november 2012

Alltid du

Av Pernilla Alm.

Obehaglig. Iuuh, så obehaglig. Inte för att det var en rysare, skräck, deckare eller psykologisk thriller, utan just för att den handlade om vardagen. Hur den kan bli. Så himla lätt. Ett trevligt par med två små barn. Fast i vardagen, både tråkig, rolig, kärleksfull och irriterande. Men. Iuuh. Att trilla dit. Jag läser Alltid du och förstår hur himla lätt det kan gå till.

Jag funderade över varför det gick så fort att läsa den. När jag bläddrade lite i den efteråt, så insåg jag att det berodde på dialogerna. De löper så lätt och ledigt att även om de är många, så tyngs inte texten ned av dem, utan flyter på. Som svensk chick-lit (ja, jag tycker nog ändå att den hör dit) fungerar den alldeles utmärkt. Framförallt för er som har Denise Rudberg som favorit. Det blev lite kul i slutet när jag dragit parallellen med D.R, för i slutet är hon den första att få ett tack av författarinnan. :)

Köp eller låna om detta är din genre!

söndagen den 11:e november 2012

Norrfjärden Ljungsbro Vittaryd

Jag hade helt glömt bort att läsarna i Allas nr 40 kunde tävla om tre exemplar av min debutroman. Gick in och tittade på vinstlistan och jovisst, tre lyckliga vinnare. En ännu lyckligare författarinna, tänk att någon ville tävla om just min bok. :) Numera finns den alltså även i Norrfjärden, Ljungsbro och Vittaryd!

Jag vinner så mycket pengar

Minst en gång i veckan vinner jag pengar. En massa pengar. Flera miljoner faktiskt. Idag exempelvis, har jag vunnit drygt 700.000 Euro. Bara jag mailar tillbaka så vips, sätts pengarna in på mitt konto. Ja käre värld, som min farmor skulle ha sagt, vad  de hittar på.

Vad vinner upphovsmännen på dessa mail, undrar jag.


Vinnare nr 005,

Det дr uppenbart att detta meddelande kommer till dig som en цverraskning men du hittar tid att lдsa den noggrant nдr vi gratulerar dig цver din framgеng i fцljande officiella offentliggцrandet av resultaten av e-post elektronisk nдtet
Tдvlingar som organiseras av Microsoft Corporation i samband med grunden fцr frдmjande av programvaruprodukter, (FPS) som hцlls i Amsterdam-Nederlдnderna.

En Betalning av 715.810.00 euro (sju hundra femton tusen, еtta hundra och tio euro enbart) kommer att betalas ut i ditt namn.

Det дr viktigt att notera att din utmдrkelse slдpptes med fцljande uppgifter knutna till den.

(1) Filnummer: F1267-2012
(2) Ref. Kod: KP23/857/MCL5 / CO
(3) licensnummer: MICC/97846563459/206

Microsoft Group Agency NL:
Regissцr: Dr.David Bengal
Kontakt E-post: microsoftagency@postino.net
Tel: +31 659 161 820

Snart ovanstеende information tas emot via e-post till: microsoftagency@postino.net  ,kommer din betalning bearbetas och betalas ut till dig.

Med vдnliga hдlsningar,
Mrs Sandra Crowford

lördagen den 10:e november 2012

61 av 90

Jag är på sidan 61 av 90 i mitt andra manus. Det som jag nu redigerar under hela november. Jag ligger bra till, har gått igenom 2/3 när jag har 2/3 av månaden kvar. Guldstjärna!

Morgongåvan

Jag hade en märklig känsla när jag läste Morgongåvan av Susanne Boll. Känslan av att det var jag som hade skrivit boken. Att jag borde veta hur historien skulle utvecklas, eftersom jag var författaren. Men det visste jag inte. Det var roligt. Att veta upplösningen redan i början av en bok är ju inte så skoj. Historien handlar om en trasig man som gör kvinnor illa. Det gör mitt andra manus också. Och skrivsättet. Alltså, vet inte om jag förhäver mig nu, men är det inte likt mitt eget sätt att skriva ...?

Jag gillar Morgongåvan jättemycket! Den är äcklig och sorglig och lättläst. Språket flyter lätt och ledigt och metaforer lyser med sin frånvaro och gestaltningarna är precis lagom. Jag är inget fan av gestaltning, i alla fall inte som den lärs ut och omhuldas av många idag. Och när man läser en bok där man känner varenda känsla, är med i varenda steg, är inte då detta ett tecken på att författaren fått fram extremt mycket i sin text, oavsett om gestaltandet följer den mall som är förhärskande idag?

Usch, nu hamnar jag där igen, men gestaltning bara för gestaltandets skull? Inte bra. Susanne Bolls författarstil? Mycket bra! Läs, låna, köp eller ge bort!

(Klicka på länken ovan om du vill veta mer om Morgongåvan.)

fredagen den 9:e november 2012

Nätmobbning

Ahh, ljuvt när påhoppade svarar. Och svarar snyggt! Nätmobbning, kan vi vara eniga om att den ska bort nu?

Man är inte stor

När man inte ens fyllt tio år. Någon tar en från ens trygga miljö och man kan inte försvara sig. Inte förmedla sig till sin omvärld. Helt i en vuxens våld. Jag mår illa. Den här gången verkar det ha gått relativt bra. Flickan är återfunnen och föräldrarna och vi andra kan pusta ut.

Jag kan inte låta bli att fundera över samhällets ansvar. Jag bodde i USA i sju år. Inte de bästa åren i mitt liv, men det finns en sak där som jag tycker vi saknar i Sverige. Samhällets ansvar, omgivningen som lägger sig i. I Sverige håller vi oss för oss själva i mycket. Ser vi något som verkar konstigt så vänder vi bort blicken. Varför? Mentaliteten är helt annorlunda i USA. Ser man något underligt så höjer man rösten. Ifrågasätter.

Jag bor i ett mycket tättbefolkat område. Det är sällan folktomt på gatorna och gårdarna. Däremot finns det många ställen att gömma sig på, att försvinna på. För någon månad sedan gick det omkring en ensam tvååring här. Han hade en soppåse i handen och letade efter ett sopnedkast. Jag följde efter honom för att se om det fanns någon vuxen han "hörde till". Men såg ingen. De människor som jag passerade frågade jag om de visste vem han var. Nej,det var ingen som visste. Alla gick vidare. Funderade inte ens över om han var borttappad eller inte. Efter att ha följt efter honom en stund så gick jag fram och frågade vart han skulle och vart han bodde. Han skulle slänga soporna men visste inte vart och visste inte vart han bodde. Så jag stannade med honom. Efter 20(!!) minuter kom en stressad pappa springandes. (Man kan komma väääldigt långt i en bil på 20 minuter. Med ett kidnappat barn. Om man vill.) Sonen hade försvunnit i ett obevakat ögonblick när dörren var öppen. Det som förvånar mig är inte att barnet försvann, det som förvånar och upprör mig, är att jag var den enda som ens funderade på att hjälpa barnet. Som var den enda som följde efter, tog mitt ansvar.

Jag hoppas att Missing People får riktigt mycket uppmärksamhet. Vi behöver sådant här i detta introverta land. Så att folk får upp ögonen, vågar ställa upp och vågar ifrågasätta när de ser något misstänkt. Hellre misstänka en gång för mycket än en gång för lite när det gäller barn!

torsdagen den 8:e november 2012

Lägger Siri åt sidan

Jag har kommit en fjärdedel in i Siri av Lena Einhorn. Men nu lägger jag den åt sidan. August är så tvär och Carl så kär och Siri själv fortfarande lite förvirrad och ämlig. Så jag påbörjade Morgongåvan istället. Jag har haft den i bokhyllan sedan Bokmässan då jag träffade författarinnan Susanne Boll och bytte min roman mot hennes. Ah, älskar byteshandel! Jag har dock hållit på den lite eftersom den verkade så ruskig. Men nu tog jag mod till mig. Har bara kommit 1/5-del men ångrar inte bytet från Siri. Återkommer när jag läst klart.

onsdagen den 7:e november 2012

NU NU NU NU ! !

Jaa! Nu äntligen finns min debutroman som e-bok! Jag har satt ett så lågt pris det bara är möjligt. Varför då kan man undra? Jo, för att utlandssvenskar ska kunna handla utan att behöva bekymra sig nämnvärt över växlingskurser eller stenhårda äkta makar som undrar varför frun köpt sig en dyr bok etc. Men Hanna, säger någon, tror du verkligen att männen skulle bry sig om om frun köper sig en bok över nätet? Ja, svarar jag. Inte bara tror jag det, jag vet. (Nu drog jag många över en kam. Ibland får man göra det)

Vid sidan om allt annat jag håller på med, arbetar jag ideellt med att hjälpa utsatta kvinnor i utlandet. De har inte många kronor att röra sig med utan att mannen ifrågasätter. Dessa kvinnor behöver ett ljus i mörkret. Då och då är det jag som tjänar som detta ljus. Vi pratar via telefon och e-mail, men nu kanske jag även kan stödja i form av en e-bok som endast kostar 5 dollar att beställa.

Har du vänner, bekanta eller familj i utlandet? Berätta gärna om min bok och skicka dem följande länk som går till Novellisten där den är upplagd: http://www.novellisten.se/index.php/catalog/show/89.html#

tisdagen den 6:e november 2012

Jag håller takten

Jag är fortfarande i fas med min NaNoEdMo. Bra. Mindre bra är snuvan som lurar i vassen och lederna som börjar göra ont. Tar mig ett bad med Lena Einhorns Siri istället för att tänka sjukdom.

Favoriterna

Jag passar på att göra lite reklam såhär på tisdagsmorgonen. Jumperfabriken! Jag har sju stycken klänningar därifrån och varje gång jag har på mig en får jag komplimanger. Ni vet sådär så att folk springer efter en för att fråga var plagget man har på sig kommer ifrån. Nu nominerade till Entrepreneur of the Year. Heja!

Här en turkos med rosa fickor.

Och här pippiklänningen!

måndagen den 5:e november 2012

På bra humör

Om man behöver bli på bra humör kan det vara bra att lyssna på en glad och bra låt. Här är mitt bästa tips:


Nyss hemkommen från en Qoola Qvinnor träff med företagande kvinnor som gav oss andra tips på tu man hand. Underbart!

Nu en redigeringsvända till. Har en massa energi!

Måste morra lite

Träd har alltid legat mig varmt om hjärtat. Vackra, viktiga och vilda. Det går inte ens att tämja ett ädelträd i en trädgård. Egensinnigt växer de stolt som de vill. En stor del av Göteborgs charm, anser jag alléerna vara. De trädkantade. De andra kan väl knappast kallas alléer. H U R kan man ens fundera i banorna att såga ner dem? Jag vägrar tro att de är i så dåligt skick att detta måste ske. Hur ofta ser vi nedfallna grenar på cykelbanorna på Vasagatan? Just det, aldrig. Arborister har sagt sitt och menar att träden är stadiga och friska. Jaja, mestadels. Att ta ner allihop vore befängt. Bättre då att ta ner dem som verkligen är dåliga. Min cyniska sida misstänker att det är för dyrt att mäta av alla träd för att se vilka som håller hög kvalitet och inte. Därför hellre ta ner allihop. Så dröjer det hundra år innan dessa vuxit upp och prunkar och gläder oss kalla nordbor och huttrande göteborgare. Så mycket som det regnar i den här stan behövs det gröna lövverket över oss när vi går i de fantastiska gröna tunnlar som alléerna bildar!

Flow

Kanske kan jag kalla det flow. Att jag redan kl 11 har redigerat min dagliga dos av manus nr 2. Jag fortsätter i eftermiddag. Nu lunch, sedan promenad med herren nedan.


söndagen den 4:e november 2012

Självbehärskning

Det är inte mycket med den varan här just nu. Sugen på chokladglögg redan i oktober, köpte jag den 1 november när Systemet fick in den. Saffransbullar? Inga problem, vi bakar. Och äter. Trots att det bara är november.
K a n  i n t e  l å t a  b l i.



För den som vill ha receptet, så skrev jag om det den 25 november 2012. Det blir tidigare och tidigare för varje år tydligen. Vem vet, år 2013 kanske jag bakar saffransbullar redan i augusti.

lördagen den 3:e november 2012

Sympatisera

Som jag ojar mig över mitt redigerande. Man skulle ju kunna tro att det handlar om något stort, tungt och superviktigt. Tre sidor om dagen i en månad, hur in i h-ete j-la svårt kan det vara egentligen ...

Så jag läser bloggar. Och hamnade på ett bra inlägg om huvudpersoners karaktär. Men så fastnar jag på det här med att läsaren måste känna sympati för huvudpersonen. Ehum ... Min huvudperson är dum. Inget trevlig alls. Jag tror inte att läsaren sympatiserar med honom. På något plan.

Nu ska jag inte ta det här som ett skäl för att ge upp. Jag tar det som ett skäl till att titta igenom redigerandet med flera andra par glasögon än dem jag hade bestämt mig för.

Ska bara googla lite bilder på Wentworth Miller först.


Sådär. Nu kan jag fortsätta att redigera.

Uppdatering: Alltså, det här med darlings. Som man ska döda. Jag hittade ju en massa herregud häromdagen. Nu hittade jag fem explodera och fyra sprängas på bara två sidor. *Lutar huvudet mot händerna och gråter en skvätt*

Övergrepp

Jag sitter och redigerar mitt manus nr 2. Sida upp och sida ner av övergrepp. Men alltså, har jag inte skrivit n å g o t mer, undrar jag? Eller är det mest i början? Och varför så många övergrepp? Vem orkar läsa sådant? Nä, vi får allt se om det blir någon bok av detta. Ja, jag ska redigera klart. Hela november. 1/30-del per dag.

fredagen den 2:e november 2012

Fakturera

Alltså, missförstå mig inte. Jag ä l s k a r att min debutroman säljer. Och nej, jag ångrar inte att jag startade mitt eget förlag. Men. Det här med att fakturera ... Jag hade gärna sett att någon annan gjorde det för mig. Även om de olika bokhandlarna går genom Bokrondellen och denna underbara Bokrondell gör största jobbet åt en, så har jag ett enormt motstånd mot att skicka fakturor. Why? Hade jag haft råd så skulle jag gärna ge bort min bok gratis till alla som ville. Bara för att slippa administrera mina fakturor. Snart kommer min debut som e-bok, då går pengarna genom PayPal. Hoppas dessa pengar går raka vägen in på mitt konto. *Håller tummarna hårt*

Under tiden jag samlar kraft till att skicka iväg dessa erbarmliga fakturor, så får ni och jag njuta en dagens Miller:


torsdagen den 1:e november 2012

Plågsamt

Det var uschlans vad svårt det var att redigera. Trots glöggen. Tidigare idag skrev jag ändringar på papperskopior och skrev sedan in det i datorn. I pauserna på Revenge. Upp och ner för trapporna, fyra minuter i taget. Datorn på vinden och TVn på bottenvåningen. Bra för rumpan.

Men, vad händer i Revenge? Börjar det inte bli misstänkt likt Prison Break? Snurrigare och snurrigare. Vadå the Initiative?


Wentworth, aka Eye-candy.

Nu tjuvstartar jag

Det blir kvällsarbete för mig. Några sidor manus ska redigeras och chokladglögg
ska drickas. NaNoEdMo startar NU!