lördag 31 augusti 2013

Tempus

Jag är en liten velpotta. Ändrar tempus hit och dit och när jag trott att jag ändrat överallt, så visar det sig att det har jag då rakt inte. Hela mitt jag älskar presens så jag försöker att döda det som den darling det tempuset är. Imperfekt, ryter jag åt mig själv men vägrar lyssna. Pluskvamperfekt då? Frågar jag därpå med lite lenare röst. Kroppen lyder inte, fingrarna fortsätter att skriva presens oavsett vad resten av mitt jag försöker med.

Men nu då, kanske att jag lyckas denna gång. Imperfekt för den dåtid den ska beskriva, och presens för nutiden. Som det ska vara. Men ändå nu när jag läser igenom manuset, så har jag skrivit presens där jag varit säker på att jag använt imperfekt.

Sliter lite i mitt hår och önskar mig en redaktör.

fredag 30 augusti 2013

Verkligheten och overkligheten

Ser ni utsikten från min gamla swimming-pool? I ett bostadshus på södra Manhattan. Kanske ser ni inte utsikten, men ni förstår att den ligger högst upp i en skyskrapa och att den har glastak. En sak som man aldrig ser på bilder från skrapor over there, är att alla fönster är galet, g a l e t smutsiga. Så även detta glastak. Att putsa på ytan är något folk helst inte vill göra, men något jag inte kan låta bli. Någonsin. Kanske därför jag har lite ångest mest hela tiden och kanske därför jag gillar att hitta på historier som blir till manus.



*Sorteras under fredagsfilosofi.

torsdag 29 augusti 2013

Leve oss!

Dag Öhrlund skriver så livsbejakande om bokutgivning att jag får en massa energi och känner hopp inför framtiden och gläder mig åt det faktum att jag vågade jag också. Och jag tänker våga igen och igen och igen!

onsdag 28 augusti 2013

Idag är jag glad över att

... jag snart har ett lika originellt hem som detta:


... jag har polkagrisglass i frysen. Eh ... jag menar i min mage.
... jag har största delen av min hälsa i gott förvar i min kropp.
... jag har vänner som engagerar sig i mig och mitt liv.
... jag äntligen har hittat en bok som slukar mig!


*Bilden hittade jag på Pinterest, men utan hänvisning tyvärr.

Spill it!

Linnéa i Colorado vill att vi läsare svarar på några frågor så att hon lär känna oss bättre. Klart jag svarar!

  1.  Vad var det första du tänkte på när du vaknade idag?
  2. Vad är din signature food dish? Den som dina barnbarn kommer prata om med sina barnbarn.
  3. Vad är den bästa boken du läst? No judgement! Är det 50 Shades of Grey so good for you! 
  4. Har du ont någonstans?

1: Det kan inte vara sant, är det verkligen morgon redan ...?
2: Linsgryta. Herregud, de kommer att prata om den med fasa i rösten ...
3: Jellicoe Road av Melina Marchesa. Och kanske Francesca av samma författarinna. Eller, kanske  är det The birth of Venus, av Sarah Dunant. Svårt att välja bland dessa godbitar.
4: Ja. Alltid. Vet inte när jag senast var pain-free. :(

Svara ni också vettja!

tisdag 27 augusti 2013

Äppel/päronmarmelad

Som en nål i en höstack. Ungefär så var det när jag letade efter receptet på världens godaste marmelad. Men den som söker den ska finna, och voilà, den lilla lappen med det goda innehållet dök upp!




För den som har svårt att läsa min fantastiska handstil, så kommer här receptet lite mer lättläst:

Recept:
1,5 kg äpplen eller päron (eller var wild and crazy och blanda?)
saft av 2 pressade citroner (säkert är det gott att ta med zesten också.)
3 dl vatten
8 dl strösocker
1 vaniljstång
2 tsk röd Melatin (som jag av någon anledning har strukit, varför vet jag inte)

Gör såhär:
Skala och riv äpplen/päron grovt. Eller tärna i små bitar. Allt utom melatin lägges i kastrull, koka tills äpplena/päronen är mjuka. Tag bort från värmen och tag bort vaniljstången. Blanda melatin med lite socker och tillsätt blandningen långsamt och rör om. Stormkoka i 2 minuter, skumma väl. Tag bort från värmen och häll i varma burkar. Smeten är ganska lös, men tjocknar snabbt när den svalnar.

måndag 26 augusti 2013

Fåntrattar

Eller, phonetrattar ...? Nä, jag är inte en av er, våga vägra ajfån och smarta saker!


söndag 25 augusti 2013

Bröööl

Måhända är jag lite känslig just nu. Måhända är jag alltid lite känslig och borde ha lärt mig det vid fyllda 42. Finafina väninnan som skickar finafina ord till mig, då måste jag snyfta lite. Gråta. Hulka. Eh ..., måhända brölar jag ganska ofint just nu. Tur att detta inte är någon ljudblogg.

Puss på dig, Kajsis!

Lite unik sådär

När man fixar sina lampskärmar själv och dessutom inte räds målarburk och pensel, då kan man få sig en helt, eh ... unik? lampa.



Och ett fasligt mysigt sken sprider den också!

lördag 24 augusti 2013

Äpplekaka

Eventuellt borde jag få något slags pris för den här kakan. Enda sättet att få den godare än vad den blev, hade varit att få till något slags knäcktäcke också. Kanske något jag prövar nästa gång.

Recept

Så många äpplen du orkar plocka, typ 15 stycken små. Jag pallade med hjälp av två tioåriga killar som glatt klättrade högst upp i trädet och slängde ner till mig som försökte fånga i påse. Gå hem och skala och skiva äpplena. Sätt ugnen på 175 C. Smörj en form, bröa om du vill. Det ville inte jag. Stek äpplena i smör, kanel och socker. Jag tog så mycket kanel att äppelskivorna var alldeles bruna och så mycket socker att de sura äpplena blev lite mindre sura. Och om du orkar skala och skiva alla femton äpplena, så blir det nog ännu bättre, jag orkade bara ta hälften.

Smält 50 g smör och 1 dl mjölk i kastrull. Vispa 2 ägg och 2 dl socker pösigt, blanda i så mycket vaniljsocker du vill och så mycket kardemumma du vill. Vispa ner smörmjölken och till sist 3 dl mjöl och 1 1/2 tsk bakpulver som du blandat ihop innan. Jag använder Finax glutenfria mjölmix. Häll upp i formen och stoppa ner så mycket äpplen du bara kan.

Grädda nederst i ugnen i 35-40 minuter. Låt svalna i formen och servera med vaniljsås eller vispad grädde. Jag tog vaniljsås men tror att det blir snäppet godare med grädde.

Som sagt, något slags pris borde jag få. Så in i ... gott!


tisdag 20 augusti 2013

130 år senare

Idag fick jag låna Det lilla huset i Stora skogen, av en kompis. Den började jag läsa för sonen som godnattsaga precis ikväll och råkade ut för en märklig reaktion. (Det var jag som reagerade alltså, inte sonen.) Visserligen är jag lite för stressad just nu och lite för många förändringar sker och jisses vad livet är tungt och yadayada, men ändå: Att börja skratta hysteriskt av en barnbok samtidigt som man gråter lika hysteriskt?

2013: Sonen, 9 år, har egen TV, egen dator, egen surfplatta, egen telefon, tusenmiljarders legobitar, två egna rum, diverse andra tekniska attiraljer, äter sig mätt tre gånger om dagen och har en mamma som trots heltidsjobb och långa transportsträckor, kan umgås kvalitativt två timmar om dagen med sitt barn.

1880: Laura Ingalls har en leksak. En majskolv. Majskolven heter Susan.

Kontraster.



söndag 18 augusti 2013

Sådan mor sådan son

Vissa saker ligger i generna. Eller eventuellt ligger det även i uppfostran, det går lite på ett ut i det här fallet.

 Min son, badkrukan. Nej, han gick inte i, inte ens för en miljon kronor.

Min systers son. Han kunde inte hålla sig från att bada, inte ens för en miljon kronor.

fredag 16 augusti 2013

Denna dagen ett liv

Jag har mascara i ögonen.
Det gör ont.
Jag har luskammat sonen.
Han har luskammat mig.
Det gjorde ont.
Inga löss.
Puh.
Sonen klippte sig själv.
Det blev fint.
Originellt.
Jag läste häxbok.
Fick ont i halsen.
Är hungrig.
Orkar inte äta en enda portion billig mat till.
Har bara blomkål i kylskåpet.
Bon appétit.

tisdag 13 augusti 2013

Mat för fattighushåll

Det är inte fett i det här hushållet, inte på något sätt. Då vill man ha tips på billig mat som dessutom gärna får vara både god och nyttig. Att hitta mat som kostar under 10 kronor per portion är svårt, och eftersom jag precis ätit en maträtt som gick på 8 kr/port som både var god och nyttig, tänkte jag att det måste finnas fler som jag, som letar efter billigt, gott och nyttigt. Så håll till godo:

I en stor kastrull: Bryn tre rivna morötter, en hackad gul lök och två pressade vitlöksklyftor i olja. Häll i två förpackningar med tomatkross m basilika och en naturell tomakross och en slatt vitt vin samt två buljontärningar. Under tiden detta puttrar, tärna en aubergine och bryn i olja eller smör och släng sedan ner detta i tomatkrosset. Bryn därefter blomkål som du skivat/smulat så smått det går och häll även detta i tomatkrosset. Sist häller du i två förpackningar linser. Koka en stund.

Servera med pasta.

Såhimlagott!!

Jag köpte ekologiskt och köpte dessutom färdigkokta linser och äter endast glutenfri pasta = dyrt, och ändå kom priset ner till 8 kr/port!

Vad för tips kan ni dela med er av?

söndag 11 augusti 2013

Staccatokapitel

Nu har jag sammanställt vad mina testläsare tycker om mitt femte manus. Vissa saker tycker de samma om, och andra tycker de helt olika om. Där de tycker samma måste jag rätta mig och skriva om, där de tycker olika försöker jag se vad jag själv tycker och bestämmer mig efter det. De två gemensamma punkterna är:

1) Jag skriver för korta kapitel. En kallade dem passande nog för staccatokapitel och jämförde med Dan Browns sätt att skriva. Som jag ju gillar, men eftersom de tyckte att kapitlen bör vara lite längre, så lyssnar jag på det och skriver om. Det dumma här är att jag hade dem längre från början och valde att korta ner dem nu innan sista redigeringsomgången för att se om det fungerade. Det gjorde det tydligen inte.

2) Jag väver ihop två historier, en nutid och en dåtid, i den dåtida delen är språket lite för uppstyltat och flyter inte lika bra som i nutidsdelen. Här har jag en aning om hur jag ska ändra för detta har gnagt lite i mig också.

En jobbig sak som de tyckte helt olika om, och jag menar verkligen helt olika, är miljöbeskrivningarna. Allt från att de var på tok för detaljerade, till att de var fantastiskt väl detaljerade så att man därför kunde leva sig med på ett bra sätt ... Men miljöbeskrivningarna var kommenterade av alla, så intryck har de ju tydligen gjort i alla fall. Svår nöt, den där sista.

Allt som allt måste jag rekommendera att fixa testläsare och hoppas kunna göra det igen.

lördag 10 augusti 2013

Summer night

And the living is easy ... Eller, nä, det var inte mitt liv det sjöngs om nej. Men idag har jag i alla fall tagit en sväng till gamla prästgården nära mina föräldrars sommarstuga och fyndat ett par byxor och en sarong. Byxorna kommer användas flitigt trots att grönt inte är min favoritfärg, och den orangerosa sarongen håller i detta nu på att förvandlas till lampskärm! Ni andra njuter kanske av Way Out West, eller av kräftor på grannens altan. I alla fall om jag får tro alla era FB-uppdateringar.


Kopuss

Liten skojig filmsnutt på mig och sonen när han var 2,5 år gammal.


För övrigt har nu tre testläsare återkommit med feed-back och jag kavlar upp ärmarna och förbereder mig för redigering. De tyckte inte helt lika, men två tyckte samma och det tar jag fasta på. Två av tre tycker samma på två olika saker, men det är inte två samma som tycker lika i de båda frågorna. Spännande!

fredag 9 augusti 2013

Vem bloggar jag för?

När jag startade den här bloggen, så gjorde jag det som ett experiment för att se om jag kunde skriva kort och koncist, samt om jag kunde sätta rubriker som passade innehållet. Jo, det är sant. Ganska snart upptäckte jag att det var skoj att skriva om aktuella händelser och att jag fick skyhöga läsarsiffror efter att jag länkat till olika tidningar. Himla bra marknadsföring för min debutbok, tänkte jag, och la upp bilder och länkar till boken högt upp i bloggen så att nya läsare skulle se att jag skrivit en intressant bok. Det fungerade. Men så tog en massa tidningar bort möjligheten att länka till artiklar så att man blev synlig där, och då försvann mitt intresse för att jaga marknadsföring.

Jag tänkte att jag istället var tvungen att börja blogga om mitt skrivande, men det visade sig att det tyckte jag inte var så kul. Jag gillar att läsa skrivarbloggar, men inte att skriva om det hela själv. Förmodligen blir jag aldrig skrivarkurslärare även om jag skulle bli författare på heltid. Vem vill ha en lärare som står och gäspar liksom?

Så jag började blogga om min vardag, som en slags dagbok. Då kommer skrivandet in emellanåt men lika ofta blir det om annat jag skriver. Nu verkar det som om jag mest bloggar för min egen skull och då kanske jag lika gärna kan skriva dagbok i en vanlig/gammaldags dagbok?

Tills jag har bestämt mig delar jag en bild på min middag med er. Mellan varje pannkaka ligger det en smörklick.



Ja, jag åt upp alla.



onsdag 7 augusti 2013

Testläsare

Jag har varit modig och fått tag i fem testläsare som ska återkoppla till mig med konstruktiv kritik av mitt senaste manus tjugo första sidor. Två har redan återkommit och av de saker de kommenterat är det en sak som de har gemensamt. Himla bra faktiskt, jag var orolig för att allt skulle vara olika och att det då skulle vara svårt att arbeta om.

Två förlag har fått min första redigerade version från innan sommaren, men jag tänkte att det nog inte skulle skada att arbeta om manuset innan jag skickar till andra. (Den första versionen har jag sparat om den skulle uppfattas som bättre.) Jag gillar det här senaste manuset, så än så länge finns det inte minsta motvilja i mig att arbeta om det. Himla trevlig sysselsättning det här med att skriva!

måndag 5 augusti 2013

Älgörtssaft

Nu blir det matblogg igen. Ni som gillar att safta och sylta och fixa och dona med vad naturen ger er, här är ett recept till er. Älgörtssaft! Jo, ni läste rätt. Älgörten är den fjäderaktiga växt som ofta finns längs med diken och uppblandat bland mjölkörten mest hela sommaren. (Mjölkörten kallas också för rallarros och är tydligen ätbar. Jag har inte prövat.) I alla fall. Såhär i slutet (vill skrika rakt ut när jag nämner ordet "slutet") av sommaren är det älgörten och mjölkörten som håller vårt avlånga land färgglatt.

Här ett enkelt recept:
  • 3 st citroner
  • 2 liter vatten
  • 2 liter strösocker
  • 40 st älgörtsvippor
Gör såhär:

Tvätta citronerna ordentligt. (Bort med besprutningen.) Skala sedan med potatisskalare och skiva resten av citronen. Skär bort det vita. (Det vita ger en lite besk bismak, bort med det.) Blanda citronskal, citronskivor, socker och älgörtsvippor i ett kärl. (Klipp bort så mycket av stjälkarna som möjligt på vipporna, även dessa kan nämligen ge en besk bismak.) Koka upp vattnet och slå över. Blanda och ställ svalt. Blanda lite då och då så att sockret löser sig. Efter fyra dagar är saften klar. Häll upp i frysförpackningar och karva loss en bit när du behöver ett glas saft. I frysen klarar sig saften till nästa sommar och eftersom den är frusen behövs inte konserveringsmedel och dessutom blir din saft naturligt iskall. Bra va?





Smaken blir som en blandning mellan mandelmassa, 7-up och kola. Yum!

*Den som glömmer ta ett kort på de fina vipporna publicerar istället ett kort på vad som blir kvar när saften är klar.*

söndag 4 augusti 2013

Lysekil

Årets varmaste dag spenderade vi i Lysekil. På en brygga där vi observerade livet. Hysteriska barn och föräldrar med solsting. Båtar på rad där somliga tävlade om att ha värsta båten på bästa platsen, medan andra brände sina axlar ytterligare några nyanser. Man ser mycket från en brygga.


torsdag 1 augusti 2013

Romtopf

Någonstans runt jul tänker jag smaska i mig den här Romtopf:en. Tillsammans med grädde och vaniljglass. Yum!


I rest my case

Eller: Vad var det jag sa?

Nu trampar jag många på tårna, men det här har jag hävdat i många år. Vissa ska definitivt äta lchf, men de flesta ska det absolut inte.